TV-serien om Jesus fick Vilma att läsa Bibeln

Vilma Blomberg :

TV-serien om Jesus fick Vilma att läsa Bibeln

Vilma Blomberg växte upp utan att fundera på varken Bibeln eller kristen tro. Hon hade ingen anledning. Hon gick aldrig i kyrkan. Det fanns ingen bibel i hennes hem och när det var dags för konfirmation hade hon inte en tanke på att anmäla sig.

Trots dessa omständigheter har Vilma idag en personlig gudsrelation. Påsken 2013 väcktes hennes nyfikenhet för Bibeln genom Jesus-filmerna på TV. Det som slutgiltigt förändrade hennes livsinriktning var att hon tog fram och läste det Nya testamente hon tidigare hade fått i skolan.

Idag är Vilmas intresse att fördjupa sig i Bibeln något som präglar hennes liv. Hon identifierar sig numera som kristen. När hon tänker tillbaka på, och försöker summera vad som har hänt, fascineras hon själv över allt.

Vilma Blomberg bor nu i Uppsala där hon studerar på läkarprogrammet vid universitetet. Just nu har hon tagit paus i medicinstudierna för att läsa några enstaka kurser.

- Jag kan inte tänka mig en bättre plats att bo på just nu. Jag har möjlighet att studera och söka den kunskap jag tycker att jag vill prioritera. Uppsala har så stort utbud för mig som både vill studera och fördjupa mig i min kristna tro. Givit mig kärlek

Jag träffar Vilma på ett café i Uppsala. Hon berättar gärna om bakgrunden till vad som hänt och hur hennes tillvaro och intressen har förändrats . När Vilma sammanfattar vad som har förändrats genom sin nyvunna övertygelse att Jesus är vägen till Gud, gör hon det genom att beskriva den mening med livet som hon hittat.

- Min tro har gett mig en övertygelse att livet handlar om att ha kärlek till mina medmänniskor och till Gud. Det är syftet med mitt liv.

 Det är den insikt som vuxit fram i mitt bibelläsande, och det kan jag tacka er för, ni gav mig mitt Nya testamente.  Jag kan inte nog understryka hur himla viktig er bibelutdelning är. Det bästa är att det gav mig möjlighet att bilda mig en egen uppfattning om Jesus och att han pekar ut vägen till Gud.

Inte kyrkvan

Vilma Blomberg berättar att hennes uppväxtmiljö inte gav henne någon chans att få några intryck av Bibeln eller kristen tro.

- Den enda insyn jag fick i kristen tro, var genom skolan. Det handlade väl i stort sett om julevangeliet.
 
- Jag kan inte minnas att jag besökt någon kyrka annat än vid skolavslutningar.
 
Vilma berättar att hon hade ett par klasskamrater i grundskolan som var troende. De var laestadianer. Vilma hade ingen naturlig anledning att prata om tro eller bibeln med dem.

- Jag präglades nog av en allmän likgiltighet inför kristen tro och Bibeln. Det var den allmänna mediabilden som skapade mina intryck . Jag minns inget annat än att jag var ganska bestämd på att jag inte trodde på Gud eller på Bibeln.
 
- Hemma var Bibeln inte något samtalsämne. Varken mamma eller pappa var troende eller hade någon bakgrund i kyrkliga sammanhang. De är snarare agnostiker. Det närmaste en positiv åsikt om kristen tro som jag fått med mig hemifrån, var väl ett konstaterande som jag hörde pappa göra någon gång.  Utifrån sin erfarenhet från kriminalvården, menade han att den bästa hjälpen att bryta ett kriminellt livsmönster, var att antingen hitta ”kärleken” eller Gud.

TV-serien en startpunkt

Vilma kan peka ut två viktiga händelser som kom att betyda mycket för hennes personliga omvändelse.
 
Någon gång när hon gick i årskurs åtta eller nio på Stadsöskolan i Gammelstad, Luleå, fick hon ett litet Nya testamente.  Den boken skulle senare ha en avgörande betydelse för hennes andliga utveckling.
 
Den andra händelsen var att Vilma tillsammans med sin mamma fascinerades av och såg alla avsnitt av Jesus-filmen, The Bible, som SVT visades i fem avsnitt påskhelgen 2013.

- Jag minns inte hur jag fick Nya testamentet. Jag är till och med osäker på vilket år det var.  Däremot kommer jag ihåg att det var på en mattelektion.

- Hur många personer som kom eller vad de sa till klassen, har jag ingen bild av alls. Däremot minns jag att jag var väldigt nyfiken på boken, och att mina klasskamrater åtminstone var mer nyfikna än negativa till att också ta emot.
 
Vilma berättar att hennes lilla Nya testamente blev liggande hemma i bokhyllan ett tag. Hon hade den liggande i bokhyllan i sitt rum. Tanken var att på så sätt ha den nära till hands.

- Jag tror att det bidrog till att jag inte glömde bort att jag hade den.

- Anledningen till att jag sparade den var att jag var ganska nyfiken på Nya testamentet. Jag visste inte så mycket om kristendomen och tänkte att jag kunde lära mig mer om den genom att läsa Nya Testamentet. Även innan jag såg ”The Bible” tänkte jag att jag skulle läsa den en dag, av nyfikenhet på kristendomen mer än något annat.

Gällde mitt liv

Det var efter att ha sett TV-serien om Jesus som Vilma bestämde sig för att ta fram Nya testamentet och börja läsa.

- Jag blev så nyfiken på Jesus och ville veta mer. Jag är ganska målmedveten och la upp en plan för att läsa varje kväll. Efter två månader hade jag läst ut boken.
 
Under de två månaderna som läsningen tog, fick Vilma en helt ny livsinriktning.

- Under läsningen förstod jag ganska snart att jag hittat något som var värdefullt för mig. Läsningen fick mig att försöka förstå ännu mer.

- Det fascinerade mig att jag hittade saker i Bibeln som jag kunde applicera på mitt liv.

- Det centrala var att Jesus var så konsekvent i sin kärlek till alla han mötte. Han mötte alla med kärlek – även de personer som samhället såg ned på. Jag blev förtjust i Jesus från första början.

Ny identitet

Vilma berättar att när hon läste gick hon från stadiet att ”det kan inte ha hänt” via en fas då tvivlet rann av vidare till en fas då hon förstod att det som hon läste var sant.

- Det blev självklart för mig att ta emot Jesus. Han var en källa till det goda. Jag kände helt enkelt en stor kärlek till Gud och Jesus.

- Samtidigt gav läsningen mig en viss förståelse för hur jag ville leva mitt liv och hur jag ville vara. Min identitet som kristen växte fram. Tron och vetandet växte fram till att bli det centrala i mitt liv, förklarar Vilma Blomberg.

Under de två månaderna av läsningen pratade Vilma ganska mycket med sin mamma. Det blev naturligt för Vilma att söka vidare på egen hand för att få komma närmare den kristna tron.

- Jag började gå till kyrkan. Första besöket gjorde jag i Nederluleå kyrka i Gammelstad. Mamma följde med mig första gången och försökte förklara det som hände och hur det gick till. Jag var helt ovan vid allt.

Församlingsliv

Vilma berättar att hon började försöka be.

- Ingen hade lärt mig hur jag skulle göra, men jag började i alla fall, berättar hon.

- När jag började gymnasiet identifierade jag mig som kristen. Då hade jag fortfarande inte kontakt med andra troende. Men på sommaren mellan årskurs två och tre anmälde jag mig som volontär till Kyrkans informationstält som man hade under Luleå Hamnfestival. Där fick jag kontakt med en församlingspedagog som jag började samtala med. Hon introducerade mig till församlingens ungdomsverksamhet. Jag fick också tips på samlingar för ungdomar som församlingen hade. Jag gick dit men tyckte att jag var lite för gammal jämfört med övriga.

Det var inte en social gemenskap som Vilma sökte i första hand, utan hon var mer ute efter att få svar på många av de frågor hon bar på.
Sommaren efter gymnasiet flyttade Vilma till Uppsala för att börja läsa på medicinprogrammet med sikte på att bli läkare. Det var i augusti 2016.

- Då bestämde jag mig för att försöka ta del av församlingslivet i Uppsala. Men jag visste inte hur det skulle gå till.

Konfirmerad som vuxen

Den naturliga chansen kom när hon via ett utskick till nyinflyttade i Uppsala fick erbjudande från församlingen Helga Trefaldighet att delta i gymnasiekonfirmation.

- Jag nappade direkt. Jag och mina medkonfirmander träffades någon gång i månaden under hösten 2016 och våren 2017.

- Hemma i Gammelstad, Luleå, hade Vilma inte en tanke på att delta i konfirmation. Hon tog för givet att det var för de troende. När erbjudandet kom i Uppsala såg hon det som en bra chans att växa i sin tro.

- Det blev en fin tid för mig, och det fanns utrymme för frågor. Jag blev konfirmerad i samband med en påsknattsmässa 2017. Då kom min mamma och var med.

Parallellt med sina studier på Uppsala universitet är Vilma fokuserad på att vilja ta reda på mer om Bibeln och den kristna tron.

- Uppsala är en jättebra plats för mig nu. Här händer så mycket inom kyrkorna. Det finns så mycket jag vill utforska och som jag kan lära mig om den kristna tron. Och bibeln. Jag vill forma mitt etiska synsätt.

Tack

- Min tro har gett mig en övertygelse att livet handlar om att ha kärlek till mina medmänniskor och Gud. Det är syftet med mitt liv nu.

Vilma Blomberg är tacksam för att hon hade sitt lilla Nya testamente inom räckhåll när hon behövde det. Tröskeln att börja läsa var låg. Boken fanns tillgänglig på ”armlängds avstånd”.

- Jag vill gärna understryka hur viktigt arbetet med bibelutdelningen är. Jag är väldigt tacksam för att Gideoniterna gav mig möjlighet att bilda mig en egen uppfattning om Jesus och peka ut vägen till Gud, säger Vilma Blomberg.

Vilmas tack riktas till Gideoniternas bibelutdelare i Luleå. Deras uthålliga arbete har nu resulterat i ett konkret exempel på att Bibeln är levande ord. Till saken hör att den lokala gideonitgruppen vid en samling den 9 mars 2015 konkret bad Herren att visa dem ett exempel på någon som kommit till tro tack vare de utdelade Nya testamentena i Luleå.

Vilma Blomberg blev ett bönesvar.

Olle Nordahl